Resebrev 10 augusti 2003

Skickat: 20.22 – 10/8
Resebrev nr 7 från Vilagarcia i Ria de Arousa 10 augusti 2003
Hej på er igen!
Ria betyder flodmynning på spanska och norra Spanien har en mängd sådana floder med små mysiga byar
och fiskelägen. Vilagarcia, som vi är i just nu, ligger längst in i Ria de Arousa och är en storstad.
La Camarinas däremot, var en mindre och mycket charmig liten stad. När vi var där var det marknadsdag
och full ruljans på handeln. Vi kunde inte motstå den lilla goda osten, ”sockerkakan” och de fritterade och
sockrade vaniljstängerna. Mmmm så gott!!
Området är också välkänt för sina fina knypplade spetsar. Vi såg tillverkningen på flera ställen och det var
utsökta arbeten. Vart man än gick hördes ”klirret” från ”trådhandtagen” då kvinnorna arbetade med sina
dynor.
Fiskehamnen är emellertid det som alltid fascinerar mest. Här var det fångst av sardiner som lossades och
det var full aktivitet av truckar, isbilar och handlare. Och så alla måsar förstås som glufsade i sig en ansenlig
mängd fisk. Sen måste man som åskådare akta sig noga vilket vi inte lyckades med. En tröja och hatt fick gå
till tvätten !
La Fleineuse med Monique och Miquel kommer in till vår ankarvik och då det är deras 29-åriga bröllopsdag
så de vill bjuda oss på champagne. Vi håller just på med middag så det passar bra att äta tillsammans i vår
sittbrunn och avsluta med kaffe och choklad i lampans sken.
På morgon efteråt när vi skulle segla vidare, pep motorn, och det visade sig vara en impeller som hade gått
sönder. Lasse är riktigt haj på motorn så det var lätt fixat och sedan bär det av Vi hade tänkt oss att segla
till Muros ,men väl där fortsatte vi över viken till Portosin. I denna flodmynning fick vi möta en annan sort av
delfiner, mycket större än de som vi såg i Biscaya. Dessa var på riktigt lekhumör, gjorde höga hopp och
nästan kliade sig i fören på Hilda. Vi försöker fånga detta med kameran men det är jättesvårt. Vad för slags
delfiner detta är, är inte enkelt att utröna då vi läser i ”Havets däggdjur” att det finns 31 olika arter av
delfiner!!!
Vi ankrar utanför Portosin och nästa dags morgon väcks vi av full aktivitet av små fiskebåtar som håller på
med fångst av snäckor. Det är ca 40st båtar som ligger i cirkel och drar långa ”kratthåvar” längs botten. De
håller på hela förmiddagen och det är ett hårt slit i den tryckande värmen. Vi mäter dagens högsta
temperatur till 50 C i solen, 35 C i skuggan och i vattnet 22,5. Det blir nu, hör och häpna, dags för första
sommardoppet!!!
På kvällen känns vinden varm som en blåslampa.
Seglingen hit till Vilagarcia blev med delvis motor och ömsom genua och gennacker. Ca 2 timmar före målet
blev det plötsligt ökande hård vind med byar upp till 15m/sek och rätt emot så vi blev lite ängliga hur
hamnen skulle te sig med vind rätt in. Massor med båtar skyndade sig hemåt hamnen.. Vi blev emellertid
glatt överraskade då piren gav gott vindlä och att hamnvakten kom ut med liten båt och mötte och anvisade
oss en bra bryggplats. Han förtöjde snabbt åt oss och imponerade stort genom att enkelt göra en pålstek
med en hand! De´du Lasse, det är nånting att öva på tills den dan du ska börja jobba som hamnkapten!
Vi pustar ut och tar en sväng på stan som denna helg firar augustifestival med mat, marknadsstånd, musik.
Vi är trötta så därför kan vi sova även om hög musik från alldeles närbeläget nöjesfält spelar ”dunka-dunka”-
musik fram till kl 04.00.
Vi höjer hatten för vår älskade LINDA som fyller 29 år idag. Vi når henne på telefon först sent på kvällen
eftersom hon och Markus har varit på resande fot från Frankrike och hem hela dagen. Planerna för deras
bröllop i september fortskrider.
Idag, söndag har vi varit på utflykt till pilgrim-staden Santiago de Campostilla . Vi åkte tåg härifrån. Stan var
mycket charmerande med sin gamla kultur och alla olika kyrkobyggnader. Det är verkligen en vallfärdsort
och vi har då aldrig tidigare sett så många besökare i kyrkan som just idag. Ryggsäcksfolk med sina
vandringsstavar( med de typiska snäckskalen på) satt packade på golvet och åhörde predikan. Tyvärr är vi
lite dåligt inlästa på historien och hittade endast information på spanska, men vi får uppdatera oss med Unni
nästa gång vi träffas.
Ja, detta var väl allt för denna gång. Jo, förresten vi hoppas att ni läst i gästboken från Hans Warberg att vi
gärna vill att ni skriver er mailadress i gästboken så att vi har möjlighet att svara er som skriver där. Vi kan
nämligen inte själva få fram adressen därifrån.
Ha det gott alla vänner och tänk inte på oss nu när det dagliga ”kneget” börjar igen!!!
Kram från ledighetskommiten
Lasse och Lisbeth

Annonser
Det här inlägget postades i Resebrev. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s