Resebrev 15 november 2004

Resebrev nr 27 den 15 nov 2004 från Trinidad
VÄRLDEN ÄR LITEN!
En dag kom det en man, Felix, från Schweiz och knackade på
”dörren”. Han hade hört att vi skulle byta motor och ville köpa vår
gamla till sin katamaran. Vi pratade om ditt och datt och kom in på
erfarenheter från Atlant-överfarten. Vi berättade då att vi blivit
ikappseglade av en italiensk katamaran mitt ute på Atlanten. De
rullade in sina segel medan vi pratade lite väder och vind med dem,
innan de hissade på och seglade vidare. Ojdå, sa Felix, det känner
jag till, det var mina bästa kompisar! Då kan ni tänka er att vi
endast såg ett stort lastfartyg och fyra segel i horisonten på 18
dygn, En av dessa segelbåtar var således kompis till Felix!
( Vi sålde motorn till Felix)
På Trinidad finns det många olika religioner. Hinduism är ganska
stor på grund av den stora populationen av indier. Den 11
november firades DIVALI som är ljusets högtid för indierna. Vi
följde med på en organiserad tur till byn Chaguamas, som ligger
mitt på Trinidad. Vi var ett sällskap på ca 70 personer. Först
besökte vi byns tempel och fick där en inblick i traditionerna varför
ljusets dag firades. Vi lyssnade på indisk musik och fick se
småflickor som dansade så fint i sina vackra kläder.
Efteråt bjöds vi på typisk vegetarisk indisk mat som serverade på
bananblads-”tallrikar”. Kvällen ägnades sedan åt strövtåg i byn som
var pyntad med tusentals ljus. Det var dels vanliga
julbelysningsslingor men det speciella var att man använde små
ljushållare i keramik fyllda med olja och med en liten ljustråd i. Så
enkelt och så vackert. Alla var förstås ute och spatserade i sina fina
högtidskläder, saris, eller så satt familjerna ute i sina trädgårdar. Vi
bjöds på hembakat godis överallt. Flera scener med levande musik
drog publikmassor. Det blev en oförglömlig kväll och vi var mycket
glada att vi följde med på turen.
I måndags gjorde vi en cykelutfärd. Vi startade hemifrån tidigt på
morgonen för att titta efter kajmanerna som finns i en liten flod
några kilometrar härifrån. Kajman är en sorts krokodil. Jojomensan,
två stycken fick vi syn på men de blev skrämda och ålade sig
snabbt ner i det grumliga vattnet igen. De kunde kanske varit en
meter långa, men det är svårt att uppskatta då man ser dem så
snabbt. Det lär finnas många där så vi ska återvända vid
lågvattentid och titta igen. Vi cyklade sedan vidare tvärs över öns
udde till en liten badstrand, Macqucripe Bay, på öns norra kust.
Eftersom det var allmän helgdag i måndags, muslimernas helgdag,
så var stranden flitigt frekventerad av badande familjer. Härligt att
koppla av och titta på badlivet!
Cykelturen gick sedan till golfbanan där det också var full aktivitet. I
närheten utgår en vandringsled till ett högt vattenfall så vi beslöt
att gå dit upp. Djungeln är tät, så det är inte bara att ta en
promenad var som helst utan man måste i praktiken hålla sig till
redan uppröjda stigar om man ska gå på egen hand. Belöningen var
stor när vi kom upp till vattenfallet. Det blev en härlig kall dusch
och dopp i polen som bildades nedanför. Dit vill vi återvända!
Det sociala livet blomstrar här i marinan. Den skandinaviska
sektionen är nu stor ,ca 17 båtar, och det innebär mycket glada
möten och olika sammankomster. En tradition sedan tidigare år är
”räkaftnar” varje lördagskväll. Då är det högt i tak vid ”Rotihut”,
den lilla lunchrestaurang som finns alldeles intill där vi numera har
vår båt uppställd.( Vi flyttades hit för ca två veckor sedan eftersom
en annan båt skulle i sjön och vi stod i vägen för dem)Det är här vi
också har våra måndagsmöten med Hanna, det är hit som
massören kommer med sin bänk, det är här man kan låna borden
om man vill behöver lite extra plats, ja det är här man kan slinka in
och få sig en pratstund. Vi har således båten alldeles intill och visst
blir man nyfiken när något händer! När P-O på Galeia tar fram sitt
dragspel och underhåller med svenska Taube-låtar och vi sjunger
tillsammans, ja vad tror ni? Nästan som hemma fast vi sitter i
shorts och kortärmat hela kvällen.
Under perioden vi varit här och tittat på alla reparationer av
skadade båtar så har vi lärt oss massor bara av att se hur båtarna
tas om hand. Här finns skickligt folk som verkligen inte rädes för att
ge sig på stora arbeten. Hade vi sett sådana skador hemma, hade
vi nog inte ens funderat på att reparera utan kanske helt enkelt
skrotat båten. Men här känns det som om de kan trolla. Fint lagas
det jättestora hålet eller och du ser inte spåret efteråt. Ja, det har
sannerligen varit lärorikt att se vilket material som används och
vilken taktik de arbetat efter.
Tipsruta!
Gör din egen Yoghurt på ett enkelt sätt.
Köp en Igloburk (isolerad) ca 1,5 l och en plastburk( eller glasburk )
på ca 1liter som går att ställa i termosen.
Blanda ihop 8 dl vatten, 3 dl mjölkpulver och 2 msk gammal
yoghurt.
Slå i plastburken och fyll på med vatten upp till kanten. Sätt på
locket. Ställ burken i termosen.
Koka upp ca 5 dl vatten och fyll upp i termosen till ca ¾. Skruva på
termoslocket.
Låt stå i rumstemperatur 6 timmar.
Vispa yoghurten lätt, låt den kallan och förvara sedan i kylskåp.
JÄTTEGOTT! LYCKA TILL
Vår nya motor kom till Trinidad den 4 november. Den lastades av
och kom till tullen inne i stan den 10 november. Den 11 var det
allmän helgdag, den 12 ösregnade det så då arbetar man inte här.
Sen blev det lördag-söndag. Måndag var det allmän helgdag igen.
Men på tisdagen eftermiddag den16 november så levererades
äntligen vår motor till tullen här i Chaguaramas. De skulle
inspektera lådorna och hade en fråga: Varför finns det inte en
toalettstol upptagen i innehålldeklarationen? Lasse ser frågande ut.
Han kommer så småningom på att det stirrat på motorbädden som
har ett hål för drevet och som de trott var en toalettring! Lite
skamsen sa tullaren till slut att allt var OK och önskade oss lycka
till.
Vilken tid det har tagit!!!!Så länge vi har väntat!!!!!Men nu är den
här!!!!
Och med Lasse Enveten ombord så sitter motorn på plats tre dagar
senare.
Vi har fått preliminär sjösättningstid den 23 eller 24 november och
det ska bli otroligt skönt att komma i sjön.
Några dagar senare….
Vi kom i sjön, motorn spinner som en katt, taxfree-varorna är
instuvade, kramar och adresser har växlats och nu kilar vi över till
internetcafeet med detta brev.
Om en halvtimma lamnar vi detta oforglomliga land Trinidad.
Vi hors!
Lisbeth och Lasse

Annonser
Det här inlägget postades i Resebrev. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s