Resebrev 30 december 2008

Resebrev nr 68 den 30 december 2008 från Phuket, Thailand
Hej på er alla tålmodiga läsare!
Året drar onekligen mot sitt slut och visst ska vi lätta våra samveten och skicka ett resebrev innan vi seglar in mot det nya året.
Vi var i Langkawi i Malaysia sist vi skrev och dit for vi med tanke på att vi skulle beställa plats för upptagning av Hilda den kommande säsongen. Men vi fick tji, ty platsbokningen låg nere eftersom personalen hade dålig kläm på antalet bokade platser och ville inte lova något innan de gamla båtarna var tillbaka i vattnet igen. De bad oss att återkomma efter nyåret. Vi lämnadae då marinan och tog oss ett stenkast till ankarviken Telaga. Där fanns också en marina, lite restauranger, två hotell och en linbana upp till ett högt berg. Området drabbades av verkningar från tsunamin 2004 och har efteråt byggts om och bland annat fått två skyddande öar utanför viken. Ankarbotten är inte den bästa och det hände flera draggningar av båtar då vi låg där. Själva satt vi säkert fast i leran, men det vet man ju inte på förhand. En blåsig natt satt vi ankarvakt just av den anledningen. Det vill ju till att man själv vaknar då ankarlarmet utlöser och hoppas att det gäller för de andra beättningarna också. På en närliggande båt utlöstes larmet titt som tätt även i stilla väder och vi undrade förstås varför ägaren inte åtgärdade saken. Tills vi fick höra förklaringen; det fanns en papegoja ombord och det var den som mycket skickligt härmade larmet !
Vi hyrde en bil av marinans personal och körde en sväng runt ön. Det var vackert och grönt, fina vägar och utsiktsplatser och massor av apor som hoppade omkring överallt.
Till öns högsta topp kom vi emellertid inte förrän senare då vi väntade på riktigt fint väder och så lite vind som möjligt. Anledningen var att linbanefärden upp till toppen är extremt brant och inte går i trafik om det blåser för mycket. Dessutom vill man om möjligt ha molnfritt för att se över till grannlandet Thailand. Det pirrade lite i magen under färden upp i korgen, men det var tjusigt värre att skåda över nejden och se lilla Hilda som en liten prick nere i ankarviken. En av de bättre turistattraktioner vi sett och turen kostade bara 50 kronor per person.
Till Telaga anlände skandinaviska båtar på löpande band. Vissa var gamla bekannta, men andra hade vi inte mött tidigare. Norska Cintra, Fruen fra havet, Checkmate och Blue Marlin. Finska Liv, danska Circe och isländska Lady-Ann. Och så svenska båtarna Malinda, Blue Moon, Xora, Nabob, Eos, Helen Kate och minstingen Peter Pan som bara är 26 fot och seglas av Nils, 80 år ung. Så gott som samtliga av dessa båtar ska fortsätta hemåt via Röda Havet i början av januari.
Många väljer att proviantera på Langkawi eftersom det är en skattefri zon och man kan köpa exempelvis öl, vin och sprit till en billig penning. Arbetskraften är också billig. Vi lämnade tex in vår gamla dator för reparation och det för en spottstyver. Däremot betalade vi ett högt pris för att sända ett postpaket med kläder till en vänfamilj på Papua New Guinea. Apropå datorn, så var vi glada att vi reparerade den gamla då det några dagar senare hände en trist incident. Vi hade just installerat en pump i sittbrunnen för att med den kunna använda en slang fram på fördäck. Det blir ofta så mycket lera som dras upp i samband med att vi tar upp ankaret. Då vi satte igång pumpen, lossade slangkopplingen och slangändan snurrade runt och for rätt ner i båten. Över golv, tak och väggar, bakom dynor och bokhylla, ner i skåp och lådor och över datorn sprutade vattnet. Saltvatten!! Datorn slutade förstås att fungera direkt.
Ja, ja så lite som kan fördärva så mycket men vi fick försöka trösta oss med att den gamla var lagad, så att vi inte stod utan dator. Idag använder vi ju nästan enbart datorn under navigationen. Det som inte kunde räddas var vårt adressregister med e-mail så det betyder krasst att vi tappat bort massor av adresser till våra vänner. Så snälla, ni som undrar över varför vi inte hör av oss, skriv till oss så vi kan hålla kontakten.
Vi seglade från Malaysia direkt till Charlong Bay på södra Phuket i Thailand där vi klarerade in den 11 december. Det var ett dygns segling och vi hade fin vind i seglen. Vi ställde tillbaka våra klockor så nu är tidskillnaden bara 6
timmar gentemot Sverige.
Dagen efter mönstrade Mattias och Martin på för en tre dagars tur med oss. Mattias är bror till vår svärdotter Jenny, Martin är luffarkompisen och de gör tillsammans en 4 månaders resa med ryggsäck. Och tänk att det passade så fint att vi var här just på samma gång. Det blev tre fina dagar med motorsegling i vackert väder. Vi ankrade vid öar med häftiga grottor där vi paddlade in i mörkret och kikade på fladdermöss, vi badade och tvättade båtbotten, ”tjötade”, bjöd på Kalles och pannkakor och hade mysigt tillsammans. Vid avmönstring på Yachthavens marina på norra Phuket tog vi oss en titt på alla de lyxiga och enormt stora segel och motorbåtar som låg inne i marinan. Vilka skepp det finns! Och vad de glänser!
Mattias och Martin bjöd oss på en god middag på restaurangen innan de lämnade oss och tog taxi tillbaka till västra Phuket. Där skulle de stanna några dagar innan de for vidare till Filipinerna för att fira jul med Martins familj.
Själva lämnade vi Hilda i marinan och gjorde en utflykt till ön Koh Samui, som ligger på östra sidan av Thailand. Vi hade bokat en resa som inkluderade buss och färja över till ön, och det tog en dag i anspråk att komma dit. Syftet med resan var att besöka en gammal kär vän som heter Martin och som sedan 7 år tillbaka är bosatt på ön och har skaffat sig en liten egen familj på ålderns höst. Det var så skoj att ses, träffa Salina och hennes son med fru och deras lilla dotter. Martin hade också ett svenskt/engelskt umgänge som han lät oss träffa, så de 5 dagar vi var där gick rasande fort. Vi visades runt på ön och såg sevärdheter, vi gjorde strandpromenader och vi besökte en massa olika restauranger. Svensk restaurang fanns förstås och så gick vi till en bokhandel med stort sortiment av svenska böcker. Vi köpte bland annat ”Historien om IKEA”, Ingvar Kamprad berättar för Bertil Torekull. Mycket intressant-läs den! Tack Martin för att du tog hand om oss. Vi ser fram emot att du ska hälsa på oss nästa år!
Lagom för att fira jul kom vi tillbaka till Yachthavens marina . Självaste julafton firade vi tillsammans med danskarna Birthe och Jörgen på CIRCE. Vi klädde oss i tomtemössor och annat rött och spisade både sill, potäter, OP och köttbullar. Sen fick vi dansk and, som är jultradition i deras hemland och sen ris a’ la Malta med körsbärssås. Glögg, pepparkakor från IKEA och struvor från marknaden i Malaysia intogs senare under kvällningen. Mycket och gott, men vi varvade maten med många jul och snapsvisor som Jörgen accompangerade till så fint på sin gitarr. Aftonen blev så bra den någonsin kunnat bli och härligt var det att vi kunde prata med våra barn , syskon och vänner tidigare under dagen.
Och hur ska den närmaste tiden se ut för oss?
Eftersom mycket är betydligt billigare i Thailand och Malaysia än hemma i Sverige så har vi skrivit en lång lista på saker som vi skulle vilja göra på båten. Vi är således i full färd att få in offerter på en del jobboch ska besluta
oss för om vi ska anta något. Det stora jobbet vi ville göra, ommålning av båten, blir trots allt för stor för vår budget, så det beslutade vi idag om att skjuta på framtiden. Vi vill göra lite snickeriarbeten, canvasarbeten och så vill vi byta ut våra dyner i båten. Men vi får se hur offerterna ser ut. De inhemska företagen har en bra prisbild men många västerländska företag opererar här och höjer priserna betydligt.
Lasse som var i behov att se bättre ut, har i alla fall skaffat sig nya glasögon som han är så nöjd med. Priset är hälften av mot vad samma sort kostar hemma.
I slutet av januari kommer Monika och Rolf från Singapore och ska segla med oss en och en halv vecka här i området. Det ska bli skoj att träffa dem igen. Därefter måste vi resa tillbaka till Malaysia eftersom vårt visa går ut. Från 1 december har Thailand ändrat reglerna och man får numera bara förlänga sitt visum i 15 dagar. Så som det ser ut nu hoppas vi på att få en plats i marinan i Langkawi så att båten kan ligga där då vi åker hem till sommaren.
Men nu är glada julen slut, slut, slut men ingen julegran bäres ut,ut, ut. Däremot packar vi in vårt julpynt som bestått av den lilla julkrubban med figurer i keramik och som vi köpte i Bolivia för många år sedan. Den gjordes av nunnor i ett litet kloster och Maria, Josef och lilla Jesusbarnet har indianmössor och boliviansk klädsel. De andra sakerna är tre tomtar, två i nymodern stil men den tredje är en gammal, lite trasig tomte som vi ärvt av gammelfarfar. Den lindas in i silkespapper och packas försiktigt. Så i morgon firar vi och lokalbefolkningen nyårsafton. Vi har hört att de firar nyår mer än julen. Vi själva lämnar marinan och tar en tur norrut bland de många öarna. Väder, vind och tid får avgöra var vi kastar ankaret. Vi önskar er alla en fin nyårsafton och ett härligt nytt år! Lisbeth och Lasse

Annonser
Det här inlägget postades i Resebrev. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s