Resebrev 15 februari 2009

Resebrev nr 69 den 15 februari 2009 från Butang Group i
Thailand
Hej på er igen!
Nu är våra två månaders tillstånd att vara i Thailand ute, så vi är bara en dags segling från gränsen tillbaka till Malaysia. Vi klarerade ut ur Thailand för en vecka sen, men det är tillåtet att ta sig lite tid innan vi går över gränsen tillbaka till Malaysia.
Tiden här har gått rasande fort. Kanske är det vår livsstil som gör att tidsperspektivet blivit ett annat än tidigare då vi hade mer rutiner att ta hänsyn till. Ofta fäller vi kommentarer som; Vilken dag är det idag? Ojdå, redan fredag igen! När vi blickar bakåt på vår vistelse så har det varit en behaglig tid. På ett vis så tycker vi att vi redan kände landet då vi kom hit och det beror kanske på att vi har många vänner som varit här ofta och berättat mycket. Det bor många svenskar här och svenska turister har vi stött på nästan varje dag. Många menyer på restauranger är skrivna på svenska, ber vi om notan, ”The bill please” så svarar kyparen med ett brett leende: Jaså, vill du betala! Vi har förstås bara sett en pytteliten del av Thailand. Vi har rört oss runt Phuket, vi gjorde bussresan över till Koh Samui och vi har seglat i övärlden på västkusten från Phuket och mot Malaysias gräns. Thailand är ju betydligt större, hela kuststräckan i Gulf of Thailand och det norra höglandet mellan Burma, Cambodia och Laos. Ja, vi vet att det finns mycket att utforska i detta spännande land.
Turistnäringen är stor på de platser vi besökt. Fullbelagt har det verkat vara i Patong och på Phi Phi Island där vi upplevde känslan av att ha hamnat mitt i värsta julruschen. Men flera av hotellanläggningarna har stått mer än halvtomma och vi har hört att beläggningen har sjunkit med hälften av tidigare år. Anledningen vet vi inget om, men en del talar om ökade priser. Själva har vi bara jämförelsen gällande marinaavgifter, båttillbehör och reparationskostnader. De seglare som varit här tidigare, säger att priserna ökat markant. Detta var också anledningen till att vi inte beställde de jobb på Hilda som vi hade önskat oss. Men vi har i alla fall fått nya dynor i salong, mellangång och aktrerruff och det är vi väldigt glada över. De gamla murriga originaldynorna sen 1982 är utbytta mot stabilare och ljusare och i lite mer modern stil. Det blev ett lyft för båten tycker vi. Vi har också fått ett nytt teakbord i sittbrunnen som glänser så flott att vi nästan kan spegla oss i det.
Att segla i de vatten vi gjort har varit fint. Det har varit en spännande övärld med massor av höga öar som stuckit upp likt skulpturer ur vattenytan. Bergarterna är övervägande i sandsten och massor av grottor har gröpts ut ur i bergen. Många är stora så att man kan ge sig in på upptäcktsfärd med dingen, en del kan man bara ta sig in i simmandes. Öarna är grönklädda, massor av små fina sandstränder finns att gå i land på om man skulle vilja. Det som förvånat oss är, att den stadiga nordost-monsunen som ska råda vid denna tid, inte alls har stämt. Det har faktiskt varit lika mycket syd-västliga vindar och då har vi fått läsa sjökortet lite mer noggrant för att hitta bra ankringsvikar.
Nåväl, varmt och torrt har det varit hela perioden med temperaturer runt 30 grader under dagen och 28 grader i vattnet. Det varma vattnet är kanske en anledning till att det växer otroligt fort under Hildas köl. Var och varannan dag är Lasse i färd med att skrapa bort den gröna växtligheten. Under den tid då vi legat i marina har det samlat på sig ganska mycket. En dag kände vi att motorn gick lite hackigt. Anledningen var att propellern var mer är lovligt beväxt med snäckskal och annat grönt.
Vi har inte mött särskilt många segelbåtar ute till havs. Däremot är det otroligt många fiskebåtar ute i arbete. Båda stora trålare och mindre familjefiskebåtar. Inte bara strandnära utan också långt ut ligger det tusentals fiskeredskap i form av garn eller burar. Vi undviker att segla nattetid just av den anledningen och hittills har vi lyckats att kryssa emellan dem vi ser. Vi har ibland vår egen fiskelina hängandes bakom oss men har inte fått ett enda napp sen vi lämnade Singapore. Våra seglarvänner har samma erfarenhet. Kan det vara utfiskat? Den fisk som finns att köpa över disk är betydligt dyrare i kilopris än kött. Vi blir inte heller så ofta erbjudna att köpa fisk från båtarna direkt som tidigare men de räkor vi handlat har smakat gott men varit
förhållandevis dyra.
Vi har inte heller sett så mycket sjöfågel, vilket väl kanske också är ett tecken på fattigt fiskevatten. Däremot ser vi ganska ofta de stora bruna örnarna som svävar så majestätiskt mellan de höga
bergstopparna i ankarvikarna. De måste väl förstås äta fisk till middag eller?
Under 10 dagar hade vi Monika och Rolf ombord som gäster på Hilda. De kom med plan från Singapore. Monika och Rolf har tidigare haft en egen Maxi 108 så de gjorde sig snabbt hemmastadda. Vi seglade ut från Yachthavens marina i norra Phuket och gjorde en rundtur med lite olika stopp på både bebodda och obebodda öar. Det blev nu inte så mycket segling då vindarna var för svaga eller från fel håll, men det gjorde nog inte så mycket i det stora hela. När man är några stycken ombord finns det mycket annat att fylla tiden med. Det som Monica och Rolf mest gillade var nog grottbesöken och introduktionskursen i snorkling i det härliga vattnet utanför ön Chicken Island.
På kvällen då solen gått ner skickade vi upp en ”Kohm Loy” på himlavalvet. Det är en stor papperslykta som kan lyfta pga. man värmer upp luften i tills den lyfter. Den svävade högt och länge och var en liten födelsedagshälsning till Monica i efterskott. Hon fyllde nämligen jämt några dagar tidigare då vi var i Ray Le Beach. Det firades på en restaurang med vita dukar och jättegod mat och dryck. Monica gillade nog också Thaimassagen som hon fick när vi besökte Paradise Resort på ön Ao Muang. Hon såg alldeles salig ut då behandlingen var klar. Thailändare är mycket duktiga i det yrket och själva ska vi pröva mer av den varan innan vi lämnar området här. Det var skoj, Monica och Rolf, att vi fick rå om er här på Hilda. Ni vet att ni alltid är välkomna ombord igen!
Thailand har ett gott rykte inom sjukvården. Vi nappade på ett erbjudande om en hälsokontroll som flera av våra seglarvänner rekommenderat. Lite mer än en halv dag tillbringade vi på sjukhuset och genomgick diverse prover och avslutade med ett doktorssamtal där han/hon summerade våra tillstånd. Vi hann också på samma dag med ett tandläkarbesök och en koll av huden på hudkliniken. Vi blev mycket professionellt bemötta och det var helt otroligt att allt detta kunde ske på en och samma dag med bara en dags tidsbeställning. Vad mer att berätta om den senaste tidens händelser? Jo vi har varit en del tid tillsammans med Stressless med Ingemar och Gun-Britt ombord. En dag när vi låg i en ankarvik på södra Phuket så utbröt det en brand ombord på en stor inhemsk segelbåt ankrad inte så långt från oss. Det var kusligt att se hur snabbt elden spred sig och hur lite det gick att göra för att få stopp på elden. Ingemar hade en brandsläckare över så vi var över i dingen för att bidra med den, men det förslog föga. En större fiskebåt kunde så småningom pumpa upp vatten med grova slangar och fick det släckt, men då var det redan för sent. Båten gick inte att rädda. Lyckligtvis fanns inga personer ombord. Räddningsmanskap från land kom alldeles för sent till platsen och deras klena grejer var inget att ha. Det var en kuslig händelse, men som gjorde att vi själva gjorde en översyn av våra egna tre eldsläckare ombord. Vår brandvarnare, som sitter vid pentryt, utlöser nästan varje dag då vi lagar mat, så den vet vi fungerar.
Många av våra seglarvänner har ställt kosan västerut för att segla hemåt via Indien eller Maldivierna, Röda Havet och in i Medelhavet. Det blev många ”hej då kramar” en period i mitten av januari. Sanningen att säga så sved det riktigt ordentligt i hemlängtanstarmen ett tag. Men vi är några stycken skandinaver kvar i trakterna och till hösten kommer det säkerligen fler den här vägen.
Just nu ligger vi i en fin ankringsvik i södra delen av Koh Rawi i Butang Group. Vi ligger gott i lä vid en boj på bara 4 meters djup. Alldeles inpå finns det korallrev med en massa småfisk som vi kan kika på direkt från båten. När de jagas av någon större fisk hoppar de i stim upp ur vattnet och det är jättevackert när solen skimrar i deras fjäll. Området är nationalpark och man får absolut inte ankra på revet eftersom det då kan det ta skada.
Vid sidan om oss ligger båten FRUEN FRA HAVET med Berit och Svein- Erik från Norge. Tillsammans med dem gjorde vi i går en härlig vandringstur tur upp för berget för att titta på ett vattenfall. Vattenfallet i sig var bara en liten halvt uttorkad vattenfåra men vi hade hjälp att hitta vägen genom att följa vattenslangen som var utlagd från toppen. Vattnet försörjde den lilla familjen som arbetade som vakter på ön. Deras fina hund gjorde oss sällskap på
promenaden, for runt som en tätting i skogen och jagade upp diverse smådjur som vi annars inte hade lagt märke till. Djungelpromenader är alltid lika fascinerande med så många starka ljud från fåglar, insekter och annat som ibland kan ha öronbedövande höga toner. Det doftade så gott från all grönska i skogen och dagen var en fin kontrast till vår egen havsmiljö.
I morgon ska vi segla de återstående 30 NM mer till Malaysia och checka in i Telaga Harbour där vi varit tidigare. Vi hoppas på en bra seglats och förliga vindar.
Nästa gång hörs vi från Malaysia, ha det så gott tills dess! Seglarhälsningar från Lasse och Lisbeth