Resebrev 20 februari 2010

Resebrev nr 77 den 20 februari 2010 från Oman
Hej igen!
Vi ligger i Salalahs hamn sen en vecka tillbaka, men har klarerat ut idag och ska gå härifrån i morgon. I hamnen ligger det förutom vi nöjesseglare, ett stort antal containerfartyg från hela världen och likaså en massa patrullbåtar också från hela världen. Just nu tycks det vara patrullbåtar med dansk flagga och vi har förstått att det senare i vår även ska ses svenskflaggade bevakningsfartyg här. I veckan har det också legat två stora kryssningsfartyg. De har dock bara stannat en dag. Bussar har kört fram till båtarna och tagit passagerarna med på utflykter i närområdet. När vi anlände hit fick vi hjälp med inklarering av infödde Muhammed i vit långsärk och den lilla trevliga mönstrade hatten. Han har förutom sitt agentjobb varit en otroligt trevlig person att ha att göra med. Full av humor, kreativ och hjälpsam. Han har fixat med papper och hyrbilar, hämtat diesel och hjälpt till med mycket annat. Folket vi mött har också varit otroligt vänliga. Flera gånger erbjuds man skjuts om man ska gå någonstans och inte vill de ha någon ersättning.
Två dagar ägnade vi åt sightseeing med hyrbil. Vi delade bil med ett amerikanskt par, Rob och Sharon på båten Frenzy 2 och såg en del av området runt Salalah. Vi åkte längs kusten, som hade många fina sandstränder, och vi gjorde turer högt uppe i bergen. Vi hade hoppats på fina utsikter över havet men vädret var för disigt för at vi skulle vara helt nöjda. Landet har torrperiod och det är verkligen knastertorrt överallt. Landet består också till stor del av öken, så vi vill inte påstå att det var det vackraste land vi besökt. Däremot har vi sett bilder på monsunperioden då det regnar ganska mycket. Då förändras landskapet dramatiskt med snabbväxande grönska och vackra blomster, floderna svämmar dessutom över så det finns skäl att vara försiktig vid bilkörning. Pålar med färgmarkeringar fanns uppsatta på känsliga ställen och då vattnet står som högst är det körförbud där.
Det vi däremot nu var tvungna att iaktta vaksamt, var de tusentals kameler som strövade fritt på vidderna och inte bara längs med vägrenarna utan lika gärna tvärs över de tätt trafikerade motorlederna. I detta land finns det inga viltstaket och kamelerna är vad vi förstår inget vilt utan tamboskap som ägs av någon. Kamelerna är lustiga djur tycker vi.
Vi besökte en ruinstad, vi var och tittade på profeten Jobs grav, och vi besökte ett fint museum inne i stan. Vi var också på en trevlig kvällsmarknad. Där överhopades vi av erbjudanden att handla schalar och smycken, men framförallt rökelse och myrra och parfymer. Det var lite skoj att lära sig om framförallt rökelsen, som framställdes av saven från ett speciellt träd som hette Frankincense Tree. Det var på den riktigt gamla tiden en mycket betydelsefull handelsvara. Detta träd växer bara i Oman, Somalia och i Indien.
Men det som framförallt förundrade oss var att staden och landet bara tycks befolkat med män, klädda i fotsida klänningar med turban eller liten hatt på huvudena. Vi såg ytterst få kvinnor och de få vi råkade se var klädda i svarta heltäckande kläder och hade mestadels även ansiktena beslöjade. Det var en mycket konstig känsla att vandra omkring här.
Vi förhörde oss innan hur vi själva skulle klä oss och fick till svar att bara vi
inte var lättklädda så var det ok. Långbyxor och långärmat och till och med kortärmat var ok på de flesta ställen. Vi behövde inte täcka håret eftersom vi var turister. Det bor också en hel del indier i landet och de är ju inte fullt så
påklädda som muslimerna . Oman lär vara betydligt mer liberalt än vad vi kommer att få se längre fram.
Nåväl, sammanfattningsvis så kommer vi väl att minnas Oman som ett dammigt land, fullt av kameler och gubbar!
De ca 25 segelbåtar som låg i hamnen då vi kom hit, lämnade tillsamman häromdagen för att segla i konvoj upp till Aden i Jemen. Anledningen är att många känner oro för piratangrepp och tycker att det känns tryggare att gå tillsammans i en stor grupp. Vi själva har aldrig ens funderat över att delta i en sådan konvoj med anvisningar om fejkade positioner, släckta lanternor, bortplockade radarreflektorer och linor hängande bakom båten ifall någon piratbåt skulle försöka komma för tätt inpå. Dessutom går de med bara 100 meters mellanrum. I sex dygn!
Svenska Stressless och vi hade planerat att gå tillsammans tätt inpå kusten och nu har 5 andra båtar bestämt att göra oss sällskap. Vi har inte sådana regler som den stora gruppen utan vi kommer att segla helt lagenligt med både ljus, AIS och radiokommunikation igång. Vi följs åt så gott det går och kommer att stanna i olika ankarvikar över nätterna och göra två övernatt seglingar. Vi tror på vårt sätt att segla och ska försöka njuta av de kanske 10 till 12 dagar resan upp till Aden kommer att ta, beroende på hur länge vi stannar på ankringsplatserna. Kusten är välbevakad av patrullbåtar och vi förväntar oss att bli uppkallade lite då och då för att tala om vilka vi är. Vi är
också förberedda på att det är gott om fiskebåtar i området och att de gärna kommer upp och vill erbjuda fisk för att byta till sig vatten, cigaretter och lite
annat gott.
Ja det ska sannerligen bli spännande att se hur detta går, men som vi sagt tidigare så är vi inte oroade. När vi beslutade om att göra detta vägval, så gjorde vi det med de uppgifter vi skaffat oss om eventuella risker. Vad vi vet har det inte inträffat några överfall på segelbåtar i den rutt vi valt. Vi kommer att skriva sjörapporter som tidigare från Thailand och hit. Skulle rapporterna utebli, så kan det finnas många orsaker. Den främsta är, att vi vet att sailmail som vi använder inte fungerar lika bra i detta område som på andra ställen. Men vi hoppas förstås att det ska funka tillfredställande. Följ med oss på resan, skicka gärna små hälsningar, ni vet att det är glädjestunder ombord då vi öppnar postlådan!
Ha det gott i Vinter-Sverige, akta ryggarna då ni skottar och varför inte bygga en hejdundrandes stor snögubbe någonstans!
Kram från Kamelernas land och Lisbeth och Lasse

Annonser
Det här inlägget postades i Resebrev. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s