Resebrev 19 mars 2010

Resebrev nr 78 den 19 mars 2010 från Jemen
Hej på er alla trogna läsare!
Ni som läst våra sjörapporter minns kanske att vi angjorde i Aden i början av mars och vi stannade faktiskt där i två veckor. Det fanns också två anledningar till beslutet. För det första så hade vi beställt en reservdel från Volvo Penta i Göteborg. Det var delar till vattenpumpen i motorn. Leveransen sköttes perfekt från Långedrags Teknik. De skickade paketet med TNT till en adress i Aden som vi fått rekommenderat då vi var i Oman. Leveransen tog 7 dagar och vi var jätteglada att det gick så bra. Lasse hade inga problem med att renovera pumpen så det var med glädje vi sedan startade upp motorn och såg att allt fungerade som det skulle. Den andra anledningen till att vi förlängde vistelsen var att vi gjorde en 4 dagars resa upp till huvudstaden Sanaá. Vi var oerhört glada att den resan gick att genomföra eftersom vi på väg till Jemen fått klart för oss att turistresor inne i landet hade stoppats. Dessa spörsmål tog vi upp med de journalister, som intervjuade oss i Al Mukalla. Och vad vi förstod, så skulle chefen för Jemens TV kontrollera saken. Om det var detta möte eller något annat som hände, vet vi inte, men då vi kom fram till Aden hades man lättat på restriktionerna och låtit några andra seglare få Visum för resa inne i landet. Dock med det förbehållet, att resan var arrangerad och att en guide följde med. Att komma till huvudstaden Sanaá, har sen lång tid tillbaka varit ett av Lasses stora önskningar, så förväntningarna var förstås högt ställda. Förväntningar som med råge överträffades!
Sanaá, den äldre delen av staden, är ca 2500 år gammal, och står numera på UNESCO:s världsarvslista. Husen är från grunden byggda i lavasten, och därefter har man byggt på husen med kalksten upp till 10 meter. Från tredje våningen upp till sjätte eller nionde våningen är de byggda utav bränt lertegel. Utsmyckningen runt fönster består av två delar Den nedre delen är till för ventilation och den övre delen är täckt med alabaster eller glas. Glasen ser ut som kyrkofönster i bjärta färger, och runt om är fönstren vitkalkade. Några hus har en dekorerad låda hängandes utanför fönstret för att kvinnorna ska kunna titta ut, utan att själva bli sedda. En del av lådorna används som skafferier. Husen ligger tätt, trånga gränder slingrar sig genom de skeva huskropparna och på gatunivå har man förstås full kommers i de små butikerna. Det är helt vanliga butiker med dagligvaror, men också turistshoppar eftersom Sanaá alltid varit ett populärt turistmål. Några hotell finns i gamla staden och vi bodde på ett av dessa, Arab Felix Hotell, och bara det var en speciell upplevelse. Kringelikrokiga trappor ledde oss upp till ett kuriöst rum med snirklar och vrår, och det vackra ljuset från kyrkofönstret spred ett särskilt skimmer. Ett anslag på insidan av dörren uppmanade oss att dra för draperierna då vi klädde av oss, eftersom vi befann oss i ett muslimskt land! Vi hade två toaletter/dusch att tillgå och skillnaden var dörröppningen. Den ena var så låg att man fick huka sig dubbel för att komma in. Vilket Lisbeth glömde i brådskan och fick en stor bula i pannan! Första eftermiddagen ägnade vi oss åt att gå omkring i gränderna och titta på allt det fina. Vi satt en god stund vid själva stans ingångsport, som kallas Bab al- Jemen, och kikade på folk. Stan är kringgärdad av en hög mur. Utanför muren går en stor gata med murar på båda sidor. När de kraftiga monsunregnen kommer avleds vattnet via tunnlar ner till gatan, som kan rymma upp till 3 meter djupt vatten. Då detta sker får naturligtvis bilarna ta andra vägar. Smart anordning måste vi säga!
Därefter gjorde vi två heldagars utflykter i hyrd bil med chaufför. Vi reste upp i bergen både i nord-västra och nord-östra delarna utanför staden. Vi besökte byar med namn som Manakha, Al Hajara, Bait Al Amir, Husn Al Haimi, Al Jumaá och nästa dag var vi i Wadi Dahr, Thula, Hababa, Zakati, Bukur, Shibam och Kawkaban. De högsta bergen var ca 2800 meter höga så det blev mycket berg-och-dalbane körning bland de enorma bergsmassiven. I dalarnas djup var det lite grönt från kaffe, mandel och qat-odlingar men eftersom det är torrperiod så var landskapet därefter. Klimatet är också ca tio grader kallare än nere vid kusten, vilket vi uppskattade. Byarna vi besökte var mycket gamla och vi fick en känsla av medeltid. Ofta låg byarna på den högsta bergstoppen och vi blev förundrade över hur man lyckats både med transporter men även själva byggnadssättet över de branta stupen. Men visst var det fascinerande . Människorna häruppe i bergen höll sig med getter och åsnor. I byarna var männen mycket traditionellt klädda med kjol, skjorta eller klänning och däröver en kavaj. Runt midjan hade de ett brett bälte vari man över magen stack ned en typisk svängd bred kniv i en vackert utsirat slida. Jambia, kallas den för. På huvudet bar man den obligatoriska sjalen konstfullt virad.
De få kvinnor vi mötte var täckta i svarta eller färgade skynken. Ofta arbetade barnen som fåraherdar.
Luncherna var förberedda för oss på hotell och på arabiskt vis satt vi på golvet och åt av de olika lokala rätterna. Man äter förstås med händerna, men för oss dukades det fram sked och gaffel. Det stora tunnbrödet är obligatoriskt vid varje måltid. Man bryter sig en bit och noppar åt sig en matbit med brödet. Lätt som en plätt! Alkohol dricks inte eftersom det är ett muslimskt land men man kan få alkoholfri öl. Vi tycker att vattnet är godare. Ja, det var två mycket händelserika utflyktsdagar och sista dagen i Sanaá ägnade vi åt vidare utforskning av staden. Bland annat så gjorde vi ett besök på museet och strosade kring det välbeväpnande parlamentshuset. Vid 6-tiden blev vi hämtade av vår chaufför, som körde oss till flygplatsen för den 45 minuter korta färden tillbaka till Aden. Ja, det var i sanning en av de trevligaste och mest innehållsrika utflykter vi gjort. Ingmar och Gun-Britt gjorde oss sällskap.
För att sammanfatta vår erfarenhet av landet Jemen, så är vi mycket imponerade av det enormt vänliga mottagande som vi fått. Alla, både stora och små, har hälsat på oss och önskat oss välkomna med stora leenden. I inget annat land har vi tidigare fått ett sådant mottagande. Vi var inte pålästa på Jemen i förväg, eftersom vi inte haft planer på mer än ett kort stopp för proviantering, så vi fick många helt nya intryck. Landet har en spännande historia och en spännande natur. Men vi ser förstås också de svårigheter som folket stångas med. Vi har t.ex. aldrig varit i ett så skitigt land tidigare och det beror på att det inte finns någon organiserad sophantering. Att vissa sopor faktiskt tas om hand, beror på att fattigt folk letar efter användbara saker. Men det största problemet är odlingen och användandet av qat som är ett narkotikaklassat medel. Det är de gröna löven på trädet som man tuggar i stora bollar tillsammans med vatten. Det är i dag mer lönsamt att odla qat än kaffe och mandel. Qat är starkt beroendeframkallande och de unga och gamla männen sitter i klungor vid trottoarerna och stoppar in blad i munnarna. Även en del kvinnor har börjat tugga. Medlet sägs vara uppiggande. Man har höjt röster för att försöka stävja användandet, men då även högre tjänstemän och polisen använder det under sin arbetstid, så kan vi förstå att problemet inte är enkelt att lösa. Vi läser också i tidningen att regeringen har äskat pengar från övriga världen för att modernisera sitt försvar och sin kustbevakning. Ja, det är inga små bekymmer som folket har att tampas med och inte blir det bättre av att tidningarna älskar att skriva om Al Caidas häftiga bedrifter uppe i bergen. Och så är det förstås det här med kvinnornas roll i samhället, hur de tillhör sin man som har tillåtelse att ha upp till 4 hustrur, hur de täcker sin kropp för utomstående. Vi har många frågor kring dessa ting.
Vi träffade en mycket charmerande person som heter Hamza och som arbetar som guide i Aden . Vi hade fått rekommendationer av andra att kontakta honom. Han ägnade stor tid åt oss och var behjälplig med allt vi önskade, alltifrån att han arrangerade vår resa till Sanaá, som att ta oss till de bästa ställena för inköp. En dag var vi hembjudna på lunch till honom och hans fru och det var förstås väldigt spännande. Tyvärr visade inte fru Manual sitt ansikte så vi har ingen aning om hur hon ser ut. Då beslöjade kvinnor äter lyfter de diskret sin täckelse och petar in maten underifrån. På en lunchrestaurang i köpcentret såg vi att vissa kvinnor lyfte upp sin ansiktstäckning och åt på vanligt sätt då den manlige servitören lämnat deras bord.
Så visst undrar man hur dessa kvinnor har det. Lisbeth fick av en tillfällighet komma nära inpå kvinnorna och det berodde på att Hamza visade vägen till en kvinnlig frisörsalong. Vi hade nämligen letat men inte funnit något ställe. Och det var ju inte så konstigt eftersom rutor och dörr var heltäckta med endast en pytteliten skylt ovanför dörren. Strax innanför dörren stod flera insynsskyddande skärmar. Men så därefter kom Lisbeth in i de allra heligaste kvinnorummen fyllda med helt vanliga kvinnor i alla de åldrar. Nåja, lite ovanliga var dock kvinnorna i Lisbeths tycke. De var för det första otroligt mycket mer sminkade än ”normalt” och deras klädsel var mild sagt lite åt det vulgära slaget. Lisbeth tror inte att det varit någon vanlig turist där tidigare,
så det blev en viss uppståndelse i det allmänna suset. Klippt blev hon för all del, kanske inte den tjusigaste frisyren, men själva besöket bland de Jemenska kvinnorna utan det svarta skynket var helt obetalbart! Så ni kvinnor som kommer till Jemen måste absolut besöka en damfrisering! Män har förstås inte tillträde dit in.
Med många starka intryck, de flesta positiva, lämnar vi Aden och seglar vidare längs kusten tillsammans med Stressless. Vi har en tuff resa framför oss genom Röda Havet men hoppas att vi ska kunna njuta under vägen. Följ med oss genom att läsa våra korta sjörapporter fram till Egypten. Kära hälsningar från Lisbeth och Lasse

Annonser
Det här inlägget postades i Resebrev. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s